När nyårsklockans klang tystnat, champagneflaskan hamnat 

i återvinningen och ljuset startat sin resa för att mota

bort mörkret - då är det snart dags att vinterså!

Jubel och vårfnatt!

En önskning till alla fröbloggare:

Med full näbb mot ljusare tider

Den allra mörkaste natten är på väg att försvinna bort i vad som snart är dunklet av år 2012. Det vänder! I morgon är en ljusare dag. Men den lilla skillnaden kommer du förstås inte att se. I dag skulle jorden gå under. Den har inte så många minuter på sig nu men man ska förstås aldrig ropa hej... I väntan på ljusare tider matar jag blåmesen med mortelstötta cashshew-nötter. Lyxmes. Och så har jag ångrat mig. Så... hej, hej!

Frön för vintersådd

Nu ser jag i sökfunktionen att intresset för vintersådd stiger. Det börjar ju bli dags att se över vad som ska ut i kylan. Jag går igenom mina gamla frön, som inte blev sådda förra året och sorterar fram de som jag kan vinterså för att sätta igång i februari.

Men hur ska man veta vad som går att utsätta för kyla? Det finns enkla ledtrådar:

• De som står som ”hardy, half hardy” i engelska kataloger. Det är, förutom perenner,  tuffare ettåringar som klarar en lindrigare frostknäpp, t ex ringblomma.
• De som självsår sig.
• De som rekommenderas att direktsås tidigt.
• De som behöver köldbehandling, ska stratifieras, för att gro.
• Titta också på den naturliga hemvisten. Prärier, öknar och bergstrakter kan alla vara periodvis fryskalla. Innehåller det vetenskapliga namnet indikation på att växtern kommer från Sibirien, Kanada, Anderna, Kina, Alperna, Himalaya, polartrakter så ligger de  ofta bra till för vintersådd.
• Använd sunda förnuftet! Det vore väl konstigt om en växt från regnskogens djup skulle gro efter att ha hamnat i en iskaka under månader... Men samtidigt kommer du att råka ut för överraskningar så dra dig inte för att prova. För tveksamma frön, gör både en vinter- och en varmsådd. Jag ska snart gå igenom mina erfarenheter från förra säsongens vintersådd.

Så papegojblomma - hur?

Mailfråga:
Hej!
För ungfär ett år sedan var jag i Kapstaden och köpte frön av Strelitzia "Nelson Mandela" som har gula blommor. Jag sådde de fem fröna inomhus efter det att de fått en natt i vatten vilket rekommenderades på påsen. Inget frö har grott! De har varit i kylskåp och växthus och aldrig tillåtits torka ut. I somras tog vi upp dem och tittade. De såg OK ut men hade inte grott. Min man filade lite på dem och sådde om dem. Fortfarande har de inte grott. Har du någon erfarenhet av dessa frön? Tacksam för tips.
Hälsningar Christina

Papegojblomma i rabatt på Malta.

Svar: Min erfarenhet är ringa men jag har beundrat en väns papegojblomma, Strelitzia reginae, som blommat överdådigt. Hon hade köpt den som planta i något sydligt land. Normalt förökas papegojblomman genom delning. Så här säger en person som lyckats:
För att ett frö ska gro krävs det att det är fäskt, att det blötläggs 3-4 dagar och att det efter sådd står varmt, omkring 30°. Det kan ta mycket lång tid innan fröet gror. Uppåt ett år är inte ovanligt. 
Finns det någon där ute i digitalrymden som lyckats med sådd av papegojblomma,  så skulle en beskrivning uppskattas.

Exklusiva Märta sockerärta

Skickade nyss efter en gul sockerärt från England. Det var att gå över ån efter vatten. Nu finns den på närmare håll - hos Impecta. Heter 'Märta'. Men exklusiviteten kostar, 2.30 kr per ärta! (Påse med 20 st, 52 kr.) Tillgången är begränsad och det kanske förklarar saken. 
Den engelska gula sockerärten, 'Golden Sweet', från The Real Seed Catalogue kostade £1.87, alltså 20 kr (19.97). Utlovas att det är 100 st i påsen. Det var 119 st. Kan inte göra någon jämförelse i övrigt, men är det inte ett klipp? Får förstås lägga till frakten som gick på 90 kr för 21 påsar = 4,30/påse. Totalt 24:30 - och ca 20 öre per ärta. Fortfarande ett klipp? Dessutom har jag fixat en liten julklapp till min närmaste odlarkompis.

Bruna-påsar-firmor

Huvu´t är i paket. Näsan rinner och hostan mullrar. Och sticker man ut den där rinnande näsan genom dörren slår köldens käftar ihop och man blir en näsa mindre. Minst. Hur inspirerande kan det bli?

Fröerna från The Real Seed Catalogue har kommit. De är fint förpackade och innehåller hygglig mängd. På varje påse beskrivs den blivande grönsaken tillsammans med såinstruktioner. Jag gillar bruna-påsar-firmor. Det är något gediget och äkta över dem. Kanske jag luras en aning men låt gå för det.
Glöm inte våra egna svenska "bruna-påsar": Runåbergs Fröer och Lindbloms Frö, två kvalitetsfirmor. Den senare jobbar hårt med sin e-handelssida. Efter nyår ska det ska bli enklare att handla där via nätet. Tack för det.

Passionerat

Det är inte alla som vill vänta på nästa såperiod. Därför tänkte jag ge förslag på något man kan ägna sig åt för att lindra klådan i fingrarna.

Köp en passionsfrukt. Ta ut fröna och tvätta bort fruktköttet. Så och håll sådden varm. Snart gror det.

 

Sår du nu bör blommor komma under sommaren. Det ser ut så här som till vänster hos Passiflora edulis, den vanligaste ätbara passionfrukten. Det finns flera.







Du får troligen vänta på frukterna till året därpå. Men de kommer och de smakar dessutom bättre än de köpta. Har du ett glasat, frostfritt uterum eller ett uppvärmt växthus så kan du ägna dig åt lite större produktion. Bildens frukt är ännu bara mest som en tom ballong - plocka inte för tidigt.

Indian paint

Känns det för en liten bit växthistoria så här i lördagsfriden? Blodörten, Sanguinaria canadensis, den underbara lilla vårblommaren som man börjar längta efter i detta mörker, är vad du ser när du tittar i ansiktet på en amerikansk indian - i varje fall från förr. Blodörtens rotsaft är knallorange och bet bra på skinnet. Men låt dig inte lockas att kroppsmåla dig med blodört, den är giftig och kan nog ställa till med besvär. Använd den hellre i växtfärgning.
Jag kallade blodörten en en gång för badflickan i Allt om Trädgård och det hemsnickrade namnet har jag sedan sett dyka upp både här och där. Jag tänkte på den lilla blomman som står där insvept i ett badlakan och fryser i aprils tjurväder. I USA kallas den ibland "indian paint".

Lockande fröfirma

Hos The Real Seed Catalogue, tänker jag köpa mina grönsaksfröer för kommande säsong. Charmig enkelhet och stor engagemang genomsyrar verksamheten, startad av några ungdomar i Pembrokeshire i Wales. Man blir helt enkel sugen på att köpa gula sockerärter, kritvit rotpersilja och inte minst tomaten 'Chadwick Cherry' framtagen av Shakespeare-tolkaren Alan Chadwick, som gav upp skådespeleriet för ekoodlingar av grönsaker. Sådana små piffiga historier gör det så mycket roligare.
Dessutom tycker jag att det är både generöst och intressant att man efter varje grönsaksgrupp berättar om hur man tar egna fröer från dem. Det är inte vanligt att fröfirmor gör det. Klicka dig in och titta runt.

Vitlöksbumlingar från Tore

Är man en slarver så gäller det att ha tur. Jag har slarvat med köpet av vitlöksutsäde och är lite sen -  men jag har tur. Jag hittade Tore Holmlund, Umeå, och beställde intressanta sorter av honom och de flesta österifrån. Tore åker bl a till Ryssmarknaden i Tallin och handlar, sedan odlar han och säljer av sitt överflöd. Så vackra sättklyftor har jag nog aldrig haft. Ska bli otroligt spännande att se dem växa. Gillar sorter som ger mörka kraftiga skal och inte det "finpapper" som klistrar sig fast på köpevitlöken.

BLACK OPAL HET TOMAT

Foto: Rara Växter

Rara Växter har just nu en fin nyhetskollektion för 109 kr där det ingår flera intressanta ettåringar i mörka, lila, rosa toner. Där finns också tomaten man pratar om i England just nu, 'Black Opal'. Den är en utveckling av 'Black Cherry', som aldrig nått de där svindlande smakhöjderna. Den nya tomaten är framtagen av Simon Crawford och Mark Rowland, två killar som jobbat länge tillsammans och startat firman Gourmet Genetics med syfte som väl alla grönsaksätare gillar: godare, bättre. Klicka till Rara Växter och titta på hela paketinnehållet.

Första nyheterna för 2013

Det är just nu knappast den mest stimulerande tiden på året för oss som gillar att så. Men det kommer glimtar i mörkret. De nya katalogerna börjar droppa in. Först är Thompson & Morgan. Som så ofta har de en ny luktärtsort på omslaget, 'Erewhon'. Den är unik på så sätt att vingarna, de två kronbladen i den nedre delen, är mörkare än seglet, de övre nästan upprätta kronbladen. Det är den mycket kände hybridiseraren Keith Hammet från Nya Zeeland som är upphovsmannen. Han korsade den vanliga luktärten, Lathyrus odorathus med relativt sent upptäckta (1988) flamvialen Lathyrus belinensis med syftet att få fram en gul luktärt. Men det blev denna i stället. En helt gul luktärt hade nog smällt högre. Nu är den här bilden inte så smickrande, jag hoppas att den nya rara ärtan ser ut mer så här. Den har kraftig doft sägs det.
(Flamvial finns hos Rara Växter.)

En nyhet i katalogen fick mig att stanna upp: Lisianthus nigrescens, svartaste blomman i världen. Nu är jag inte förtjust i svarta blommor, de bara försvinner i trädgården. Men den kallas också "flower of death" och det gjorde mig nyfiken. Det var helt enkelt så att man planterade den runt gravarna i Mexiko. Borde gå bra att vinterså.

Och så några azaleablommande lejongap, som kan vara svåra att motstå: 'Twinny Appleblossom' till vänster och 'Twinny Peach' till höger. (Också vintersådd...)
Kolla gärna vidare själv!

Visst har hösten tagit över

Årets sista rosor från trädgården? Troligen.
Om det inte blir ännu mer frost en tid framöver ser jag knoppar som möjligen kan slå ut. De här sena rosorna är alltid de mest älskade. Men det händer att de viker sig direkt när de kommer in i husvärmen. 

Det är som vanlig 'Harlow Carr', den fantastiska Austinrosen, som håller igång längst. Dessutom kan man hitta en och annan 'Lousie Odier', 'Stanwell Perpetual', 'New Dawn' och 'Candy Cover'.

Den senare har en syster i gruppen Cover-rosor som heter 'Amber Cover' och är bedårande. Svagt bärnstensfärgad, låg och perfekt ihoppackad blomma. Vill ha fler.

Årets sista hemodlade tomater?
Definitivt!
I dag åkte de in i ugnen. Röda, svarta, gula och omogna gröna. Alla tillsammans för att torka något, ta åt sig kryddor, olja och vinäger. Sedan fryser jag dem i burkar. Tar fram dem när mörkret står styvt utanför fönstret. Då kommer sommardoften visslande under näsan och det är helt underbart.

LÖKAR I KYLEN

Här finns nu två sorters tulpanlökar och några vintergäck. Papperspåsen har lufthål och ska nu stå i kylskåpet i tre månader. Sedan kommer jag att plantera lökarna i krukor och driva dem.Häng med och kolla hur det går! Kommer de att ruttna? Går det att driva fram blommor? Låt se...

En enda skugglilja hann i mål!

Jag hittade en enda blommande skugglilja i morse. Den var halvt ihjälfrusen. Har försökt med värmelivräddning, men förgäves. Den håriga skuggliljan (har svårt att förlika mig med det namnet)  sådde jag för två år sedan. Jag använde Jelittos Gold Nuggets - förbehandlade frön som gror hur lätt som helst - och fick många plantor. Jag har tidigare sått dem "som vanligt" och det går bra det också, men utdelningen blir inte lika förnämlig.
Skuggliljan blommar mycket sent och en sådan här sommar hinner den knappast i mål. Den är inte heller långlivad i trädgården men ändå värd att odla. Mycket speciell.

Fröbok nominerad...

...av Stockholms Gartnersällskap till Årets Trädgårdsbok. Kul att få vara med.

Snigeldödare!?

Det höstvackra kermesbäret  befinner sig/har befunnit sig under lupp på lantbruksuniversitet. Växtdelarna är giftiga men bären anses inte vara det (används t ex för färgning av vin). Man har gjort extrakt av bären och blandar upp det med bl a vatten och det visar sig att det inte är nyttigt för sniglarna. Det här läste jag i växtskyddsnotis från 1989!  VAD HAR HÄNT sedan dess?.Snigelforskning i snigelfart?
Sommaren som gått var i mina trakter helt förfärlig. Sniglarna åt upp de flesta grönsakerna, dahlior och liljor och mycket annat. Jag har slängt ut mängder av superdyrt snigelgift men inget har hjälpt. Nu tänker jag vinterså kermesbär och göra eget extrakt av bären. 
Har du någon erfarenhet av detta?

Lär dig om Medelhavsväxter!

Här finns chansen att låta sig kunskapsgnuggas när det gäller Medelhavsväxter. Många av dem sår vi ju också. Det är Eva Rönnblom, tecknare, författare med böcker inom området, och journalist, som håller denna tredagarskurs. Jag känner Eva och hon vet vad hon talar om. Här kan du läsa mera.

JÄTTEBRA TIPS

om hur du får "evig" koriander på sidan Dina Tips. Kolla det!

PS Och hur ska man då använda sig av denna kunskap? Jo, strö ut korianderfrön i höst i t ex en odlingslåda och sedan är nog kedjereaktionen igång!

Jättegodis i varje spadtag

Jätteverbena behöver jag nog inte så något mer om jag inte känner för tidig (men tanig) blomning. Den sår helt enkel sig mycket bra själv. Under de två sista åren har plantorna till slut gått i komposten. Nu behöver jag bara ta ett spadtag där så är det - vips - jätteverbenor med. De växer bland rödbetor, blåbär, hallon, jordärtskockor och lite var stans. De som jag vintersådde har planterats mer ordnat men jag hade kunnat plocka småplantor lite varstans. Jätteverbenan är som vackrast just nu så varför hasta fram dem. 

TOMATSÅS SOM SMAKAR - inga tillsatser
Har du för tillfället fler tomater än vad du kan stoppa i munnen? Då har jag ett bra recept - uppfångat någonstans, förändrat och förbättrat genom åren och håller nu hög klass. Tycker i alla fall jag. Så här:
1. Halvera tomaterna och lägg dem på en plåt.
2. Hacka några scharlottenlökar, vitlöksklyftor, basilika, lite rosmarin och chilefrukter och blanda ner i rikligt med olivolja av godaste märke. Klicka ut "sörjan" över tomaterna.
3. Sätt in i ugnen på 225 grader. Låt stå tills tomaterna börjar säcka ihop.
4. Häll upp alltsammans i en kastrull och koka ihop till en tät massa. Mixa. Smaka av med kryddor. Mera chili om du vill ha eldigt, ananas och vinäger om det ska vara sötsurt. Tycker du att tomatskalen är besvärande får du passera massan. Jag gör det som regel. 
Den riktigt starka såsen fryser jag i mindre portioner i muffinsformar av silikon.


Jamen herrejösses tjejen som mailade mig: det går superbra med köptomater. (Kanske nästan det enda man kan använda dem till...)

Härlig skörd

Hemkommen efter en resa är det hög tid att skörda. Bondbönorna är strålande i år, inte en enda svartlus så långt ögat ser. Här ligger 'Treefold White' och 'Red Epicure', båda sådda den 15 maj, i skålen. Till den jättegoda bönans nackdel är utan tvekan det finurliga emballaget. Jag har räknat ut att fem kilo bondbönor i baljor ger ungefär ett kilo avklädda, dvs sedan baljan och bönans sega ytterskal tagits bort. Men tänk, det är värt det tidsödande skalandet.


Sikkimgurkan har också satt sig på kartan i Sollentuna. Trind, brun och lätt ihålig. Jag har inte tillåtit skalet att krackelera så där vackert för jag ville smaka. God! Mycket gurksmak. Absolut en sort jag tänker fortsätta med.
Den här gurkan från Sikkim i Himalaja upptäcktes av Joseph Hooker 1848 så det är verkligen ingen nyhet. Hooker klev då rakt in i gurkparadiset i östra Himalaja och såg gurkor ligga i tusental utmed stigarna för att torka. Skalet hårdnar med tiden och gör gurkan långlivad och synnerligen vacker. Min gurka såddes den 21 maj.och knuffades på i ellådan. Tack Hooker!

Nytt ordspråk

När harkranken ligger stendöd i badkaret med dammtofflor på fötterna är det hög tid att städa badrummet!

Ett litet ufo

Den kinesiska blomsterkornellens frökapslar står i givakt och rodnar alltmer. Tyvärr ramlar de flesta av. Men bladen är hela tiden bedårande på denna sagolika buske som i år blommade mer än någonsin. Nu kommer de röda bladkanter och till slut höstfärger. Wow!

Busig trädgård

Återigen har jag förundrats över växtkraften i min trädgård sedan jag kom tillbaka efter knappa 14 dagars frånvaro. Djungel, övervuxet, snårigt och tyvärr också bus - stort snigelparty... Och de fantastiska stockrosorna, köpta som Gold Nuggets från Jelitto (förpreparerade frön) och sådda förra året, blommar för fullt. Det är mycket litet rost på dem och en planta är 4 meter hög! Grubblar just på hur jag ska klara av att illustrera det. Kan rekommendera dessa för dig som verkligen vill ha stockrosor men inte står ut med rostrisken. Namn: Alcea ficifolia 'Happy Light'. Blommar andra året efter sådd.

Hem från Åland

Är hemkommen från en husbilsresa genom Ålands gröna hagar. Har absolut inte med frösådd att göra och inte heller med trädgård. Men jag tränar på att göra små bildspel så det blev ett anspråkslöst sådant. Lite gnetigt om man inte öppnar helskärm. Återkommer snart med sådderna.

Djävulens klor blommar

Nu blommar det märkliga bockhornet, Proboscidea louisianica. Här ser den ljuv och oskuldsfull ut men jag anar att den har en annan sida. Bladen är klibbiga, särskilt på undersidan och lukten, som fastnar på fingrarna, är inte angenäm. Det här är en planta med många hemligheter. Bladen, som är täckta med hår, utsöndrar en klibbig vätska som fångar intet ont anande små insekter, t ex bladlöss och blomflugor. Men bockhornet saknar enzym för att "äta upp" dem. Därför tror man att de fångade insekterna utgör någon slags varning till andra. Kommer du nära så är du dödens... Många kan vittna om att växten inte drabbas av insektsangrepp. (Undrar hur det är med sniglar?)
Det är frökapslarna som gör den så åtråvärd. De liknar inget annat och det amerikanska namnet syftar på dem, Devils Claw. Används ofta av fantasifulla konstnärer. Jag väntar otåligt på dem.

Dosering av epsomsalt

FRÅGA: Jag tänkte bara fråga hur du blandar Ebsomsaltvattnet? Och hur ofta du använder det? Ska bli kul att se om det blir förändring, till det bättre på tomaterna.
Mvh Sabina


SVAR: Det finns doseringsförslag från Epsom i Sverige. Men saltet är ganska dyrt och jag har sett effekt med betydligt mindre doser. Jag häller helt enkelt på en rågad tesked salt i varje kruka (tomater, chili, blommande växter men absolut inte salvia) ungefär varannan vecka och vattnar på kristallerna. Eller också vattnar jag ut en saltlösning om 4 matskedar salt till en kanna vatten. Tror att den är på 12-15 liter. 

Salviaarter är de enda växter jag hittills känner till, som inte tål epsomsalt. Men det kan naturligtvis finnas fler. Prova men en liten dos innan du ger din mest älskade krukväxt epsomsalt. Och sök på nätet. Använd engelska (växtens engelska namn eller vetenskapliga + epsom salt) så får du ofta många träffar = andras erfarenheter. Men de flesta växter mår bra av magnesiumtillskott och för att kallas överdos krävs mycket.

DARLING!

Detta är en absolut darling bland mina pioner, 'Edgar Jessep' från 1958. Stursk, stark och otroligt vacker. Den är synnerligen välpackad och håller länge. Kronbladen är mycket styvare än hos andra pioner. Man tror att Henry Bockstoce ligger bakom hybridiseringen. Det finns en pion som bär hans namn och som är mycket lik Edgar J. Kommer att ta frön i höst - för nyfikenhetens skull.

Hemligheter

Ok, ok, ok.... Där kom en hel hög mail från er som också vill veta vad jag har för hemligheter när det gäller att få tomater tidigt. Egentligen är det inte så märkvärdigt.
1. Så inte tidigare än att du kan ta hand om plantorna på bästa sätt. Jag värmer upp växthuset från början av mars och sår därför inomhus i mitten av februari. 
2. Sår i vanlig krukväxtjord (inte såjord) med ett laget U-jord (eller lite hönsgödsel) i botten i en plastkruka. Krukorna, en för varje tänkt planta, står i en låda med värme i botten och krukan flyttas därifrån så fort den första lilla gröna tippen syns. Det är viktigt.
3. Plantorna flyttas till ett fönster i det svalaste rummet och får lysrörsbelysning nära, på 10-15 centimeters höjd ovanför växterna. De flyttas ut i det uppvärmda växthuset så fort det går. 
4. Jag gödselvattnar med flytande ekologisk gödsel (Icas) så fort jag ser rötter i krukans bottenhål. Nu ger jag också en dos epsomsalt varannan vecka. Epsomsalt innehåller magnesium som påskyndar blomning och fruktbildning och ger vackra stadiga plantor. Innan jag hittade epsomsalt i handeln löste jag upp brustabletter med magnesium och vattnade med. Mycket oekonomiskt.
5. Så fort väderleken är pålitlig (lite före till och med ibland) flyttar hälften av plantorna till "tomathuset" - ett ouppvärmt plastväxthus med bara tomater och chili - och den andra hälten planteras på friland. Det lustiga är att i år mognade samma sort samtidigt, både ute och inne. Nu har jag odlat tomater i växthuset i 14 år utan att byta jord. Jag bara fyller på med kompostjord och gödsel. Jag har inga tomatsjukdomar förutom sporadiska besök av vita flygare men även de tycks hålla sig borta från magnesiumgödd tomatblast.
6. Sist men inte minst: välj en tidig sort. 'Lollipop', som mognar sedan över en vecka tillbaka, är en mycket tidig sort.

Tomaterna mognar

Första tomaten åts redan för en vecka sedan. Du kan nog gissa att det var 'Lollipop', som inte alls är vit (beskrivningen i katalogen) utan gul. Mognade nästan samtidigt både på friland och i växthus. Rekordtidigt för min del. Gott-gottigott-gott.

Två år sedan...

I dag är det två år sedan min älskade westie Tansi dog. Saknaden är fortfarande stor.

Som en redan pussad groda!

Man blir andlös när flamingonäbben slår ut. Som en varelse från en annan planet. Tja, från Australien i alla fall. Det syns väl att vi har väldigt lite av den här sorten i markerna? Kommer nog alltid att så den i fortsättningen, man blir så förbaskat glad när den exploderar mitt framför ögonen. Grodan är pussad och så gick det - WOW!

RESERVERNA

När jag fick nog av "hålen" mellan grönsakerna började jag driva reserver i brätten. De förargliga hålen kan bero på sniglar som levt rövare, annat oknytt eller helt enkelt fröer som inte grott. Förargligt är det i varje fall. Därför kör jag grönsakslådan som ett fotbollslag med reserver som tar över när någon annan tagit slut. 
Jag sår i ett brätte med plats för 60 plantor och någon rad av sorter jag sått i det fria eller helt nya som jag vill testa på ledig plats. Bondbönor och riktiga bönor är sådana växter liksom ärter, även rödbetor och annat smått och got. Ringblommor och blomsterkrasse får också vara med som reserver. 
Längre fram, när skörden är i full gång, sår jag nya "reserver" för tomma platser. 

Än finns magin i trädgården

Den magiska natten är över för denna gång. Men i trädgården finns magin kvar. Det är otroligt vackert denna våta sommar. Just nu är jag rädd för att det kommande regnet ska sänka en massa pioner som  står på topp. Tunga, praktfulla, sagolika.



Sådderna blommar en efter en och ännu en petunia ser ut som ett löfte om något extra. Kommer igen med en bild så fort den slagit ut i sin fulla prakt. Hemsådda petunior är så givande. Blommar snällt och mycket och kommer med flera överraskningar ur samma påse. Jag vill absolut inte vara utan dem.

Flamingonäbben,  Clianthus formosus, visar att den tänker slå ut sina fantastiska blommor. Återkommer med bilder på den också. Såddes den 13 mars och är en värmeälskande, klängade växt från Australien. Måste nu fixa ett stöd - sådant som man ska sätta i krukan redan vid planteringen. Men så blir det sällan. Eller kanske låta den hänga från en ampel. Någon som provat det?

Tillbaka till petuniorna

Nej, inga köttätare...

Inga bloggläsare var särskilt gissningslystna - utom Ruben. Men nej, det är inte en köttätande växt från yttre rymden och inte heller Ornithogalum umbellatum (morgonstjärna). Den senare är dock lite lik till blomman. Det ä ramslöksblommor som ligger i vinäger. Stoppa ner en näve blommor i vitvins- eller äppelcidervinäger och du får en vitlöksdoftande aromatisk vinäger till sallader och annat. Låt stå mörkt och svalt i två veckor innan du silar av blommorna genom ett kaffefilter.

Vad är detta?

Säg vad du tror... Ett tips är det i alla fall!

I dag började vi skörda spenaten 'Red Cardinal'. Låter som om vi skulle hålla på i dagar och veckor, men det blir nog bara en dag till. Inte jätteproduktiv sort men supersöt med sin lilla röda pussmun av begynnande blomma och röda stjälkar. Åts lätt stuvad till rökt lax och pepparrotsgrädde. Var inte fy skam. Gillar verkligen att få ett litet lass spenat i början av grönsaksodlingen och sedan är det så lätt att plantera något annat på platsen. I morgon tågar gurkorna in...

Täckande slöja på enkelt sätt

Mattslöja, Gypsophila cerastioides

Mattslöjan är en lågvuxen släkting till brudslöjan och även den har jag fått fram från förpreparerade frön. Sådde förra året, övervintrade i grönsakslådan och planterade ut under våren. Nu blommar ruggarna och jag hoppas att de så småningom kommer att växa ihop för att verkligen bli en matta.
Mattslöjan är underbart söt med röda vener i blomman och mjuka, ulliga blad. Den växer naturligt på höga höjder i Himalaya, det är inte så underligt att den hukar sig. Kommer nog att snart dela de unga plantorna för att hjälpa till med täckningen.

Mailfråga: Sådd av förpreppade fröer

FRÅGA: Jag vill först tacka dig för din informativa blogg och den vackra Fröboken!

Jag blev så inspirerad av de förpreparerade fröerna och skaffade katalogen från Jelitto. En fråga från en som är nybörjare: när ska dessa sås? Man ska ju inte skaffa fröerna utan att ganska snart ta hand om dem.

Hälsningar Eva

SVAR: Tack, Eva. Så fröna nu! Du behöver inte göra några specialarrangemang eftersom de gror i vanlig rumstemperatur (som det väl snart ska bli ute också). Jag skulle så dem inomhus i låda med lock och ställa ut dem så fort de grott och det går som regel ganska fort. Det gäller att få fram plantor som hunnit så långt att de klarar vintern i rabatten eller åtminstone planterade någonstans. Jag använder mina grönsakslådor som mellanlandning för perennplantor som jag inte hunnit plantera på sina rätta ställen. Det är ett sant nöje att så de här förpreparerade fröerna, som ge stor utdelning och därför knappast kan betraktas som dyrare än andra.

◄ Den här ljuvliga backsippan, 'Papageno', kommer från en sådd av förpreparerade frön.

Mailfråga om lavendelmalva

FRÅGA: Jag fick tips via din bok om Lavendelmalva. Frön sattes och nu har jag flera plantor. Nu undrar jag om de ska stå en och en i en stor kruka eller brukar du ha flera plantor i en större?
Johanna


SVAR: Lavendelmalvan, Abutilon vitifolium, som blommar i vitt eller blått blir stor, uppåt två  meter, men den bör beskäras rätt ordentligt om våren. En enda planta kräver en stor kruka.

Ny fingerborgsblomma och lökarna skickade

Så här ser den nya typen av fingerborgsblommor ut. Det är Alan Postill på Hillier Nurseries som tagit fram ursprunget, och  några sorter visades på Chelsea Flower Show 2010. Till en början säljs de som plantor och jag köpte en häromdagen, faktiskt med  baktanke att få frön. Men de kommer säkert snart i de vanliga frökataloger. En del varianter finns redan, men inte de riktigt "splittade". Om de är vackra eller inte avgör var och en.
Allt går rysligt fort nu för tiden. Förr fick man vänta i decennier på introduktioner, nu är det bara frågan om något år. Sommaren kom också snabbt men nu är det tvärnit. Tackålov! Det är inte kul när den stora juniblomningen tar slut i maj...

Amaryllislökarna skickade
Nu är lökarna på väg till sina nya ägare. Jag hoppas bara de klarar transporten. Gulla lite med dem när de kommer.