Mer tomater: 2 smakhöjdare

Tack för tomaten, Alan Chadwick.

'Chadwick Cherry' vinner utan tvekan årets (och kanske for ever) smak-liga. Så otroligt god. Den riktiga stoppa-i-munnen-på-direkten-tomaten. Plantorna tycks bli hur långa som helst - just nu följer de uppbidningslinorna utmed hela växthuset och har stora klasar med massor av ännu omogna tomater. Och vi har ätit kilon!! (Jag har 3 plantor.) Man kan kalla den en stor och tidig cherrytomat. Jag sänder en varm tanke och en kram till Alan Chadwick, den tomatodlande  (och mycket mer) Shakespeare-skådespelaren, som tog fram denna tomat. Han finns tyvärr inte längre bland de levande.

 'Zloty Ozarowski'

Men den polska gulorange 'Zloty Ozarowski'  kommer inte så långt efter. Mycket god! Större än medeltomaten men inte någon biff. Mycket jämnt och vackert utseende. 
Namnet kommer från grundaren av den lilla staden Ożarow, Józef Ożarowski, i sydöstra Polen. Mer vet jag inte.
Båda de här kommer absolut att finnas i min trädgård nästa år.

Den mest intressanta tomaten

Tomaten 'Indigo Rose' är verkligen svart som natten men mognar med ena sidan rödbrun och tappar samtidigt det iskalla svarta. Inuti är den riktigt röd.Den har dock sina knepigheter. Först visste jag inte när den mognat - det går väldigt långsamt. Men så länge det finns en lite grönare sida så är den inte mogen. Så fort det mörkbruna visat sig går det fort. I precis rätt tid är tomaten jättegod för att lite senare vara blaskig.
Det sägs att den inte blir svart i växthus. Fel! Den ser likadan ut både ute och inne. 
'Indigo Rose'  har tagits fram på Oregon State University och där säger man att den innehåller mer åtråvärda antioxidanter, främst anthocyanin som ger den kraftiga färgen, än både blåbär och svarta vinbär. Så man får väl glufsa i sig den med respekt. Stort plus är också skönhetsvärdet i salladen. Bli odlad av mig nästa år också.

(viskning) jag är tillbaka

Hej vänner, tänkte smyga lite försiktigt tillbaka in i bloggen... Om ni vill så kör vi vidare.
Sommaren har varit kanon som ni alla ju vet. Ändå trodde jag aldrig att jag skulle behöva vattna - och rätt ordentligt - i trädgården de sista dagarna i augusti. Plus att mitt i denna nytagna bild står en blommande orientvallmo, dessutom min favorit, 'Beauty of Livermere'. Detta misstag från naturen kan bero på att maken på försommaren grävde upp plantan för att ge plats åt en träträdgårdsgång.Trodde han, ja.... Men en så styvnackad växt ger sig inte. Först kom den med en liten blomning i slutet av juli och nu - tadaah - en till. Vilken lirare.