Jättegodis i varje spadtag

Jätteverbena behöver jag nog inte så något mer om jag inte känner för tidig (men tanig) blomning. Den sår helt enkel sig mycket bra själv. Under de två sista åren har plantorna till slut gått i komposten. Nu behöver jag bara ta ett spadtag där så är det - vips - jätteverbenor med. De växer bland rödbetor, blåbär, hallon, jordärtskockor och lite var stans. De som jag vintersådde har planterats mer ordnat men jag hade kunnat plocka småplantor lite varstans. Jätteverbenan är som vackrast just nu så varför hasta fram dem. 

TOMATSÅS SOM SMAKAR - inga tillsatser
Har du för tillfället fler tomater än vad du kan stoppa i munnen? Då har jag ett bra recept - uppfångat någonstans, förändrat och förbättrat genom åren och håller nu hög klass. Tycker i alla fall jag. Så här:
1. Halvera tomaterna och lägg dem på en plåt.
2. Hacka några scharlottenlökar, vitlöksklyftor, basilika, lite rosmarin och chilefrukter och blanda ner i rikligt med olivolja av godaste märke. Klicka ut "sörjan" över tomaterna.
3. Sätt in i ugnen på 225 grader. Låt stå tills tomaterna börjar säcka ihop.
4. Häll upp alltsammans i en kastrull och koka ihop till en tät massa. Mixa. Smaka av med kryddor. Mera chili om du vill ha eldigt, ananas och vinäger om det ska vara sötsurt. Tycker du att tomatskalen är besvärande får du passera massan. Jag gör det som regel. 
Den riktigt starka såsen fryser jag i mindre portioner i muffinsformar av silikon.


Jamen herrejösses tjejen som mailade mig: det går superbra med köptomater. (Kanske nästan det enda man kan använda dem till...)

Härlig skörd

Hemkommen efter en resa är det hög tid att skörda. Bondbönorna är strålande i år, inte en enda svartlus så långt ögat ser. Här ligger 'Treefold White' och 'Red Epicure', båda sådda den 15 maj, i skålen. Till den jättegoda bönans nackdel är utan tvekan det finurliga emballaget. Jag har räknat ut att fem kilo bondbönor i baljor ger ungefär ett kilo avklädda, dvs sedan baljan och bönans sega ytterskal tagits bort. Men tänk, det är värt det tidsödande skalandet.


Sikkimgurkan har också satt sig på kartan i Sollentuna. Trind, brun och lätt ihålig. Jag har inte tillåtit skalet att krackelera så där vackert för jag ville smaka. God! Mycket gurksmak. Absolut en sort jag tänker fortsätta med.
Den här gurkan från Sikkim i Himalaja upptäcktes av Joseph Hooker 1848 så det är verkligen ingen nyhet. Hooker klev då rakt in i gurkparadiset i östra Himalaja och såg gurkor ligga i tusental utmed stigarna för att torka. Skalet hårdnar med tiden och gör gurkan långlivad och synnerligen vacker. Min gurka såddes den 21 maj.och knuffades på i ellådan. Tack Hooker!

Nytt ordspråk

När harkranken ligger stendöd i badkaret med dammtofflor på fötterna är det hög tid att städa badrummet!

Ett litet ufo

Den kinesiska blomsterkornellens frökapslar står i givakt och rodnar alltmer. Tyvärr ramlar de flesta av. Men bladen är hela tiden bedårande på denna sagolika buske som i år blommade mer än någonsin. Nu kommer de röda bladkanter och till slut höstfärger. Wow!

Busig trädgård

Återigen har jag förundrats över växtkraften i min trädgård sedan jag kom tillbaka efter knappa 14 dagars frånvaro. Djungel, övervuxet, snårigt och tyvärr också bus - stort snigelparty... Och de fantastiska stockrosorna, köpta som Gold Nuggets från Jelitto (förpreparerade frön) och sådda förra året, blommar för fullt. Det är mycket litet rost på dem och en planta är 4 meter hög! Grubblar just på hur jag ska klara av att illustrera det. Kan rekommendera dessa för dig som verkligen vill ha stockrosor men inte står ut med rostrisken. Namn: Alcea ficifolia 'Happy Light'. Blommar andra året efter sådd.

Hem från Åland

Är hemkommen från en husbilsresa genom Ålands gröna hagar. Har absolut inte med frösådd att göra och inte heller med trädgård. Men jag tränar på att göra små bildspel så det blev ett anspråkslöst sådant. Lite gnetigt om man inte öppnar helskärm. Återkommer snart med sådderna.

Djävulens klor blommar

Nu blommar det märkliga bockhornet, Proboscidea louisianica. Här ser den ljuv och oskuldsfull ut men jag anar att den har en annan sida. Bladen är klibbiga, särskilt på undersidan och lukten, som fastnar på fingrarna, är inte angenäm. Det här är en planta med många hemligheter. Bladen, som är täckta med hår, utsöndrar en klibbig vätska som fångar intet ont anande små insekter, t ex bladlöss och blomflugor. Men bockhornet saknar enzym för att "äta upp" dem. Därför tror man att de fångade insekterna utgör någon slags varning till andra. Kommer du nära så är du dödens... Många kan vittna om att växten inte drabbas av insektsangrepp. (Undrar hur det är med sniglar?)
Det är frökapslarna som gör den så åtråvärd. De liknar inget annat och det amerikanska namnet syftar på dem, Devils Claw. Används ofta av fantasifulla konstnärer. Jag väntar otåligt på dem.

Dosering av epsomsalt

FRÅGA: Jag tänkte bara fråga hur du blandar Ebsomsaltvattnet? Och hur ofta du använder det? Ska bli kul att se om det blir förändring, till det bättre på tomaterna.
Mvh Sabina


SVAR: Det finns doseringsförslag från Epsom i Sverige. Men saltet är ganska dyrt och jag har sett effekt med betydligt mindre doser. Jag häller helt enkelt på en rågad tesked salt i varje kruka (tomater, chili, blommande växter men absolut inte salvia) ungefär varannan vecka och vattnar på kristallerna. Eller också vattnar jag ut en saltlösning om 4 matskedar salt till en kanna vatten. Tror att den är på 12-15 liter. 

Salviaarter är de enda växter jag hittills känner till, som inte tål epsomsalt. Men det kan naturligtvis finnas fler. Prova men en liten dos innan du ger din mest älskade krukväxt epsomsalt. Och sök på nätet. Använd engelska (växtens engelska namn eller vetenskapliga + epsom salt) så får du ofta många träffar = andras erfarenheter. Men de flesta växter mår bra av magnesiumtillskott och för att kallas överdos krävs mycket.

DARLING!

Detta är en absolut darling bland mina pioner, 'Edgar Jessep' från 1958. Stursk, stark och otroligt vacker. Den är synnerligen välpackad och håller länge. Kronbladen är mycket styvare än hos andra pioner. Man tror att Henry Bockstoce ligger bakom hybridiseringen. Det finns en pion som bär hans namn och som är mycket lik Edgar J. Kommer att ta frön i höst - för nyfikenhetens skull.